fredag 10 februari 2017

Melodifestivalen 2017: Från kärleksrap till skramlig glamrock


3 kvinnor, 3 män och ett androgynt glamrockband. En Timberlake-kopia, solstolspop, kärleksrap, Eurovision-hopkok och kvasi-etno. Genusperspektivet får godkänt liksom den musikaliska genrebredden i andra deltävlingen. Problemet är att de flesta låtarna saknar utstrålning. Jag drabbas av tristess och dysterhet. Först vid låt 5 återvänder livsglädjen, om endast för 3 minuter av glamrock. Nästa vecka vill jag ha spänning, glädje och färgstarka äventyr.

1. Mariette – ”A Million Years”
Låtskrivare: Thomas G:son, Johanna Jansson, Peter Boström, Mariette Hansson, Jenny Hansson
Mariette deltog 2015 med ”Don't Stop Believing” som jag minns som ett pompöst, dystert stycke. Denna gång består låten av ett hopkok på ”Euforia” och ”Only Teardrops” (Emmelie de Forest 2013). Oförargligt och helt okej. Hoppas Mariette behåller glasögonen på. Snyggt och ger ytterligare karaktär åt artisten och - kanske till låten. Det behövs.
Mitt betyg: En flaska 80-kronors fransk vinblandning till ”The Swedish Queen of dreadlocks”. 

2. Roger Pontare – ”Himmel och hav”
Låtskrivare: Thomas G:son, Alexzandra Wickman
För er kännedom så har jag skickat ett brev till shamanernas överguru om att de omgående bör uppdatera sin Spotify-lista. Tillbakagången för denna typ av kvasi-etnolåtar startade år 2000 med ”När vindarna viskar mitt namn”. Eftersom Post-Nord har leveransproblem så har meddelandet även framförts per fax.
Mitt betyg: Jag drabbas av ohämmad lust att göra bastuved av det brummande blåsinstrumentet i bakgrunden.

3. Etzia – ”Up”
Låtskrivare: Johnny Sanchez, Hanif Sabzevari, Simon Gribbe, Erica Haylett
Låten kunde ha blivit årets sommarplåga. Ingredienserna finns och jag associerar till sol, strand, sliskiga paraplydrinkar, after beach. Men Etzias röst saknar engagemang och energi. Trots textens ”up-up-up” blir det bara en utdragen landsvägskörning.
Mitt betyg: Vilse bland skog och åkrar. Havet ligger visst åt andra hållet.

4. Allyawan – ”Vart har du vart”
Låtskrivare: Masse Salazar, Samuel Nazari
Medioker, banal text paketerat i ett rappande emballage. Plötsligt framstår förra veckans Charlotte Perrelli-text som självbiografisk lyrik hemmahörande i Svenska Akademin.  
Mitt betyg: Kvällens kisspaus."Vart (det heter VAR)? På toaletten"

5. Dismissed – ”Hearts Align”
Låtskrivare: Ola Salo, Peter Kvint
Till att börja med vill jag säga att det är alldeles för lite rock i Melodifestivalen – förmodligen på bekostnad av rappande pajaserilåtar. Smått yrvaket hajar jag därför till när Dismissed tar ton. Kvällens första låt som får passera utan kritik. Jag tänker absolut inte ’avfärda’ bandets normbrytande, coola och sminkade image.
Mitt betyg: Skramlig glamrock kan aldrig vara fel. 

6. Lisa Ajax – ”I Don’t Give A”
Låtskrivare: Ola Svensson, Linnea Deb, Joy Deb, Anton Hård af Segerstad
Melodifestivalen måste vara den maximala egotrippen. Lisa utnyttjar sina tre minuter och nöjer sig inte enbart med att sjunga – hon vill också synas i storbild bakom sig själv. Jag glömmer låten och börjar tänka på tandblekning.
Mitt betyg: Rumstempererat mineralvatten. Jag har hört att kaffe, rött vin och Coca Cola inte är bra för tandemaljen.

7. Benjamin Ingrosso – ”Good Lovin' ” 
Låtskrivare: Benjamin Ingrosso, Louis Schoorl, Matt Parad
Jag är nog inte det enda som associerar till Justin Timberlake och det får ses som ett gott betyg för Ingrosso. Musik, oavsett tidsepok, består ju ofta av plagiat, omskrivningar och upprepningar. Nu hoppas jag bara det inte blir för mycket upprepande av danstramserier á la Saade. Låten räcker gott och väl som den är. Mitt betyg: Vad passar bättre än en prosecco till denna halvitalienare. För att nå champagnenivå krävs dock en hel del mer.  

Foto: SVT
Kollage: Lilian

Inga kommentarer: